Diskriminering & Kränkande

Plan för att förebygga diskriminering och kränkning av barn
Inledning
Förskolorna har skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkning av barn. Följande lagar ligger till grund:

• Skollagen kapitel 6

• Diskrimineringslagen

I detta dokument beskrivs hur förskolorna arbetar för att uppfylla lagkraven. Vi accepterar inte någon form av kränkande behandling, vi uppmuntrar barn, personal och vårdnadshavare att uppmärksamma och anmäla alla former av kränkande behandling. Detta är en strategi för hur vi ska arbeta för att förebygga, tidigt upptäcka, och stoppa diskriminering och annan kränkande behandling.

Vision

För oss är det viktigt att barnen får en grundtrygghet med en god självkänsla och ett gott självförtroende. Alla ska känna sig sedda och bekräftade och på så sätt få en stark självbild då de känner sig omtyckta och accepterade. På vår förskola ska alla få uppleva en positiv miljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De ska känna glädje och trygghet när de vistas på förskolan.

Ansvarsfördelning

Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, förs ut i alla verksamheter och följs samt årligen utvärderas och revideras.

All personal på förskolan är skyldiga att agera omedelbart på alla sorters kränkande behandling.

Vårdnadshavare har ett stort ansvar att ta del av förskolans värdegrund och sitt barns uppträdande. Om förskola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen.

Definition

En grundläggande mänsklighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter, tjejer som killar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.

Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra. Med indirekt diskriminering menas att alla barn behandlas lika och att detta på så vis kan missgynna ett barn utifrån diskrimineringsgrunderna.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Detta kan vara: 

• Fysiska (slag och knuffar) 

• Verbala (hot, svordomar och öknamn) 

• Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) 

• Texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier)

Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Både vårdnadshavare, barn och förskolepersonal kan göra sig skyldiga till trakasserier.

Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund, exempelvis mobbing och/eller utfrysning av någon. Förskolan skall förebygga och förhindra det som i lagen benämns som kränkande behandling (6:e kap. skollagen).

Repressalier

Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder

Förskolan skall förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna.

Förtydligande av diskrimineringsgrunderna: 

Kön 

Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjliganden och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet.

Sexuella trakasserier är av sexuell natur. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse.

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor ha en etnisk tillhörighet, några kan ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Förskolan har också ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt skollagen.

Religion

Enligt förskolans läroplan skall barn inte påverkas ensidigt till förmån för den ena eller den andra religionsåskådningen. Vårdnadshavare har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter.

Annan trosuppfattning

Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism och ateism. De anses ha ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.

Funktionshinder

Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Begränsningen av funktionsförmågan måste bestå över en längre tid. Graden av funktionshinder har däremot ingen betydelse. Några exempel på funktionshinder kan vara allergier, hörsel- och synskador, ADHD eller Aspergers Syndrom.

Sexuell läggning

Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Förskolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till barnen. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.

Könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder Sedan 1 januari 2009 skyddas barn i förskolan mot diskriminering och trakasserier som har samband med könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. Men vi är inte skyldiga att arbeta förebyggande mot diskriminering på dessa grunder, eller att inkludera dem i vår plan.

 

Förebyggande insatser

• Arbeta för ett nära samarbete med vårdnadshavare genom daglig tamburkontakt, föräldramöte, utvecklingssamtal, föräldraråd och enkät.

• Skapa vi-känsla i barngruppen genom rollekar, samlingar, litteraturläsning och medvetet värdegrundsarbete.

• Genomföra barnobservationer och barnenkäter för att analysera barnens trygghet och trivselnivå.

• Använda handledning

• Vägleda samtliga pedagoger enligt ICDP en gång i månaden.

 

Åtgärdande insatser

• Ta reda på allt om kränkningen och dokumentera.

• Samtal med inblandade barn och ställa till rätta där barnen till exempel kan komma med egna lösningar.

• Prata med berörda vårdnadshavare och berätta sakligt och neutralt om det inträffade.

• Informera förskolechef.

• Vid fall som inte kan lösas med vårdnadshavarna kontaktas förskolechef för vidare åtgärder.

• Ett dokumentationsprotokoll upprättas med datum och åtgärder. Datum för uppföljning bestäms.

• Vid kränkning där vuxna är inblandade är förskolechef ansvarig för utredning.

 

Kartläggning 2016/2017

Hos de yngre barnen vill personalen arbeta med barnens förhållningssätt gentemot varandra, både deras bemötande och samspelet sinsemellan. Detta eftersom det bl.a. finns en del barn som är ganska fysiska i sitt kontaktskapande och en del barn ser inte att de är en del av en barngrupp och behöver träna på det.

Hos de äldre barnen ser personalen att de upplever ett gott samspel mellan barnen når de arbetat förebyggande med tema Vänskap.

 

Mål 2017/2018

Alla ska ha aktuell ICDP-vägledning. All personal och barn fokuserar på det positiva samspelet. Vi har nära och tillitsfulla relationer och arbetar för att alla på förskolan visar lyhördhet och empati i tanke och handling.

 

Åtgärder

Hos de yngre barnen vill pedagogerna fortsätta att vara goda förebilder och vara uppmärksamma på hur vi behandlar varandra. Ta vara på de konkreta situationer som finns, där barnen får lära sig turtagning, samspel och hänsyn. Konkretisera genom dramatisering, hur man ska vara och uppföra sig gentemot varandra.

”Alla får vara med i leken” Om det behövs så hjälper personalen till att utvidga leken så att alla som vill kan vara med.
Med de äldre barnen vill vi dessutom fortsätta att finnas till hands och hjälpa barnen att sätta ord på det som sker och som ev. har skett.
Att låta barnen få tid att reflektera över eget och andras agerande och ge dem utrymme för att formulera sig och uttrycka detta inför varandra.
Personalen kommer att ha regelbundna möten om ”det goda samspelet”, där man reflekterar över bemötande och förhållningssätt.

 

Utvärdering

Planen utvärderas och revideras årligen under juni/juli månad. Nya mål sätts årligen i augusti/september.

 

Huvudansvarig: Förskolechefen